:banana::cucumber:

epper: :banana::cucumber:

epper: :banana::cucumber:

epper: :banana::cucumber:

epper: :banana::cucumber:

epper: :banana::cucumber:

epper: :banana::cucumber:

epper: :banana::cucumber:

epper:
Nu är det okej att bygga högt igen
Det är dags att bygga högt i Stockholm igen. Stadsbyggnadskontoret arbetar med en plan för framtida höghus. På väl utvalda platser ska stadens silhuett höjas rejält. Men den som vill bygga skyskrapor utanför dessa utpekade områden kan lika gärna kasta sina planer i papperskorgen.
De flesta av de hus i Stockholm som är 20 våningar eller högre har över 40 år på nacken. Omkring 1970 blev höghus ett negativt laddat begrepp som förknippades med statarlängor som ställts på högkant. Sedan dess har Södertorn på Södermalm, Kista Science Tower och - helt nyligen - Rica Talk Hotel i Älvsjö byggts.
- Det är många projekt som far runt, men de stannar oftast vid projekt, konstaterar stadsbyggnadsdirektör Ingela Lindh.
Några av dessa projekt blir verklighet de närmaste åren. Det handlar om ett bostadshus på 24 våningar vid vattnet i Hornsberg, ett bostadskvarter med två höga "stadsportar" kring Essingeleden i Hornsberg, fyra höghus på 20-23 våningar med gavlarna mot vattnet i Liljeholmen och kanske ett kontorshus i svart glas på 26 våningar vid Mårtensdal som entré till Hammarby sjöstad.
Framstående arkitekter som Anders Wilhelmson och Gert Wingårdh har i åtskilliga år lagt fram skisser på fler höga hus och stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund (m) uppvaktas ofta med önskemål om höghusbyggen.
- Det är ett tryck efter höga byggnader nu. Det är spännande. Men det är viktigt att det blir rätt byggnad på rätt plats och inte höga hus som inte har andra kvaliteter än att de är höga, betonar Mikael Söderlund.
En grupp arkitekter på stadsbyggnadskontoret har den senaste tiden arbetat med det som ska bli Stockholms höghusplan. De har studerat kartor och planer, men också letat ute på stan efter lämpliga lägen. Tanken är att Stockholms stad ska visa byggherrar och arkitekter var staden vill ha höghus - och var det är strängeligen förbjudet att skymma kyrkor och andra riktpunkter i "Stockholms skyline".
- Stockholm har ju ett varumärke att vårda, det består av vatten, skönhet och spännande vyer med många landmärken i stadsbilden, säger Mikael Söderlund.
Han har en vision om några få riktigt höga hus - kanske 40 våningar. Han vill inte säga exakt var dessa nya landmärken kan hamna, men gör ingen hemlighet av att han gärna ser riktigt höga hus i Kista, i något läge i Värtahamnen och intill Liljeholmsbron.
På stadsbyggnadskontoret finns sedan länge uppfattningen att riktigt höga hus passar längs Brunkebergsåsens forna sträckning - rakt genom innerstaden från Wennergren Center vid Sveaplan till Folksamhuset vid Skanstull - och i den forna tullringen runt innerstaden.
Den karta som nu arbetas fram utgår från den synen. Men möjligheterna till höga hus blir fler. Framför allt pekas några platser ut som lämpliga för små kluster av höghus - Värtahamnen, Marieberg, Liljeholmen, Gullmarsplan och Kista.
- En del av filosofin är att vi nog ska bygga de allra högsta husen en bit från stadskärnan, en annan är att klustren, om det nu blir några, ska vara ett slags entréer till staden, säger Mikael Söderlund.
De höga hus som byggs kommer sannolikt att vara bostadshus. Kontor på höjden är omodernt. Men ett höghus kan ha mer än ett innehåll. De nya lagar som medger tredimensionell fastighetsbildning gör det möjligt att skapa en modern skyskrapa med butiker och kulturhus i botten, kontor längre upp och bostäder upp mot skyn.
Finns då inga problem med att bygga på höjden?
- Ett är förstås att det blåser ordentligt kring höghus.
Trots att bostäderna i Turning Torso i Malmö och i Södertorn varit attraktiva vet ingen om det blir någon rusning efter lägenheter på låt oss säga åttonde våningen i ett hus på 25-30 våningar.
- För 30 år sedan fanns det en debatt som utgick från en mamma högst upp i ett höghus och ett litet barn nere på gården. Man ska nog inte glömma den sortens diskussioner, säger stadsbyggnadsdirektören Ingela Lindh.
Anders Sundström
Källa/Source:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=619366